torsdag 12 juli 2012

Hejdå Almedalen

Hejdå Almedalen från Roks!
Från vänster Katinka Ingves, Roks styrelse, Malin Olsson, Roks vice ordförande, Anna Holmqvist, pressekreterare, Agneta Sjöqvist, kanslichef och Angela Beausang, Roks ordförande.
Med i Almedalen var också vår utredare Emma Wilén.

Nu tar Roksbloggen paus, men vi är tillbaka när vi har något nytt spännande att rapportera från! Förmodligen blir det Nordiska Kvinnor Mot Våld, den 7-9 september 2012.
Följ oss på Facebook och Twitter till dess!

fredag 6 juli 2012

Fredag i Almedalen

Kajsa Ekis Ekman sammanfattar sina intryck från dagens seminarium "Livmoder till salu?" om ett feministiskt nej till surrogatmödraskap.

 


Gertrud Åström, ordförande för Sveriges Kvinnolobby, och Angela gör samma sak.

Livmoder till salu?

Sista Roksarrangemanget var det seminarium som vi anordnade tillsammans med Sveriges Kvinnolobby på fredagen - Livmoder till salu? Ämnet var surrogatmödraskap, som ju Roks, Sveriges Kvinnolobby och flera andra kvinnoorganisationer tagit ställning mot, genom Ett feministiskt nej till surrogatmödraskap.

Angela inledde seminariet med att läsa upp Roks medlemsjourers uttalande från årsmötet, och med att förklara varför frågan om surrogatmödraskap är aktuellt för kvinnojoursrörelsen - det handlar om kvinnors rätt till sina egna kroppar.

 Kajsa Ekis Ekman


Därefter redogjorde journalisten Kajsa Ekis Ekman, Mia Fahlén, ordförande för Kvinnliga läkares förening, och UN Womens ordförande Margareta Winberg, för varför de tar aktiv ställning mot surrogatmödraskap. Det blev tydligt att frågan har både en etisk och en medicinsk dimension. Ska vi öppna upp för att socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor i fattiga länder ska ha som arbete att vara gravid och föda barn åt västerländska par? Är det okej att betala någon för att gå igenom alla de risker som det innebär att vara gravid? Ska kvinnors kroppar vara till för att uppfylla andra människors behov?

Representanter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet fanns på plats. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har tidigare tagit ställning mot att tillåta surrogatmödraskap i Sverige, och ingen av de andra partiföreträdarna kunde under seminariet säga att deras parti kommer att ta ställning för. Henrik Ripa från Moderaterna uppgav att partiet var splittrat, men att Fredrik Reinfeldt är mycket tveksam. Teres Lindberg från Socialdemokraterna sade att hon har svårt att föreställa sig att hennes parti kommer att ta ställning för försäljning av kvinnokroppar. Helene Öberg från Miljöpartiet sade däremot att hennes uppfattning var att det inom hennes parti lutar åt en positiv inställning till möjlighet att bära någon annans barn. Klart är att det blir intressant, och viktigt, för kvinnorörelsen att följa utredningen som riksdagen beslutat om.

Eva Olofsson, V, Anders Andersson, KD, Teres Lindberg, S,
Henrik Ripa, M och Helene Öberg, MP.

Det var ett fullsatt seminarium med många intressanta talare och många intressanta frågor. Eftersom det var både fullsatt och varmt gjorde Roks solfjädrar dessutom succé, och det viftades friskt med Roksloggan under hela seminariet.


Människohandeln ökar

Margareta Winberg, ordförande i UN Women och tidigare minister då sexköpslagen kom till 1999 talade på Liv & Rätts seminarium om varför människohandeln ökar och vad man kan göra åt det.

Margareta Winberg, bilden är från ett torgmöte
med Feministiskt Initiativ tidigare under veckan.


Hon framhöll att den norska sexköpslagen är bättre än den svenska eftersom den även kriminaliserar sexköp utomlands. Margareta Winberg tyckte att detta borde även den svenska regeringen göra och vände sig till riksdagsledamoten Andreas Carlson (KD) och uppmanade honom "det kan väl du fixa?".

Jo, det ska jag försöka hjälpa till med, menade Andreas.

Hur bekämpar vi hedersrelaterat våld?


Ombord på M/S Sigyn, som i vanliga fall transporterar kärnbränsleavfall, fylls möteslokalen till sista platsen. De som kommer sent får stå utanför och hoppas på att höra något. Det aktuella seminariet arrangeras av Rikspolisstyrelsen, och handlar om hur myndigheter och andra aktörer, t ex frivilligorganisationer, ska bekämpa det hedersrelaterade våldet.

Sara Muhling, samordnare för nationella projektet Det handlar om kärlek, och aktiv i Norrköpings tjejjour deltar i panelen. Hon lyfter fram Det handlar om kärlek som exempel på hur flera aktörer framgångsrikt når ut till ugndomar och talar om vilka verksamheter som finns till för de unga, samtidigt som det skapar ett starkt nätverk lokalt.




Efter att moderator Gabriella Ahlström inleder får rikspolischef Bengt Svensson ordet. Han pratar om samarbete och vikten av att det fungerar i praktiken. Carin Götblad som är alldeles ny på sin post som samordnare mot våld i nära relationer pratar om behovet av en expertgrupp när det gäller hedersrelaterat våld inom polisen. Det är en av de åtgärder som ska ske för att polisen ska bli bättre på att få utredningar att hålla hela vägen till rättssalen. Hedershuset Origo är en annan satsning, som likt barnahus ska erbjuda en enda ingång (rent fysiskt) för de som behöver stöd och hjälp. Götblad fortsätter med att berätta om planer på en ”hedershotline” bestående av expertgruppen, som ska serva och hjälpa landets alla polismyndigheter i landet. Dessutom ska expertgruppen ha i uppdrag att på plats bistå med sin kunskap. 

Andra som deltar är Juno Blom från Östergötlands länsstyrelse, socialtjänstchefen Jan Andersson (Norrköping), polisen Bo Lagerkvist och åklagare Annette Olsson. En stor del av seminariet handlar om polisens satsning på en expertgrupp inom polisen som ska jobba som kunskapsstöd och praktiskt bistå i utredningar av hedersrelaterade brott.

Seminariet avslutas med frågestund och frågorna och kommentarerna vill aldrig ta slut. Det verkar finnas ett enormt intresse för frågan om hur hedersrelaterat våld ska bekämpas.

BO:s rapport ger gott betyg till kvinnojourerna

På torsdagseftermiddagen arrangerade Barnombudsmannen ett seminarium där de lämnade över sin nya rapport ”Oskyddad” till barn- och äldreminister Maria Larsson. Rapporten handlar om barn som lever med skyddade personuppgifter och är en del av den satsning BO i år gör för att uppmärksamma barn som utsätts för våld i nära relationer. I ”Oskyddad” berättar några av de dryga 4000 barn och unga som idag lever med skyddade personuppgifter om sin vardag. Det är berättelser om rädsla för en förövare som många trots skyddet inte känner sig säkra för, om svårigheten att förklara för kompisar varför man inte kan åka med på skolutflykter, vara med på klassfoton eller Facebook och om ett enormt jobb med att ständigt förklara för skola, vård och myndigheter om vad skyddet innebär.

Många av de här barnen lever i en oerhört påfrestande situation och det känns mycket bra att BO nu lyfter deras situation! Rapporten finns att ladda ner på BO:s hemsida. Kvinnojourerna har stor erfarenheter av att möta barn som lever under hot och med skydda personuppgifter. Glädjande nog visar BO:s rapport att många barn mycket nöjda med det stöd de fått på kvinnojourerna.

De känner sig trygga där och får både omsorg och praktisk hjälp. Många tycker också att det känns skönt att möta personer som har egna erfarenheter av att leva under hot och med skyddade personuppgifer. Just att leva under hot lyfte Åsa Landberg, psykolog och en av paneldeltagarna under seminariet, som den största påfrestningen för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Åsa lyfte också hur jobbigt många upplever det att de varje år måste ansöka om förnyat skydd från Skatteverket. Ett av de förslag på förbättringar som BO presenterar i sin rapport berör detta, BO föreslår att skyddet ska gälla tills man anmäler att det inte längre behövs.

Bodil Långberg, kanslichef på Allmänna barnhuset, påtalade ett problem som även kvinnojourerna brukar lyfta, nämligen att en förälder, oftast pappan, kan ha umgängesrätt med ett barn trots att barnet lever med skyddade personuppgifter på grund av pappans hot och våld mot barnets mamma eller barnet själv. Barnen hamnar i en orimlig situation när de plötsligt ska umgås med den person som de i vanliga fall inte får ha kontakt med och kanske är mycket rädda för. Det här är en skriande brist på barnperspektiv som Roks i likhet med BO och flera i panelen vill belysa och få stopp på. Det borde vara självklart att pröva en vårdnadshavares lämplighet om han eller hon utövat våld.

Katinka Ingves från Roks styrelse passade under frågestunden på att lyfta ett angränsande problem som Maria Larsson blev märkbart berörd av, nämligen att i socialtjänstens barnutredningar berörs våld mot mamma eller barn ofta bara helt kort och utan diskussion om vilken betydelser våldet har för barnets mående. Tack BO för ett interessant seminarium, säger Katinka och Emma som var där!

Psst, för dig som vill lära dig mer! Anna Kaldal, Maria Eriksson och Elisabeth Näsman är forskare som på olika sätt berör de så kallade parallellprocesser som uppstår när familjerätten gör en utredning samtidigt som det pågår en brottmålsprocess där pappan står anklagad för våld. Idag avvaktar familjerätten ofta ett domstulsbeslut innan de fattar sitt beslut fast dessa processer egentligen handlar om helt olika saker: domstolen ska avgöra om ett brott har begåtts medan familjerätten ska bestämma vilken vårdnads- och umgängesform som är bäst för barnet.

torsdag 5 juli 2012

Torsdag i Almedalen

Katinka och Malin berättar vad som har varit mest intressant i dag!


"Värdmödraskap"

I eftermiddag har vi, som sagt, haft fullt upp. Samhällets stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter och varför människohandel och trafficking ökar är två frågor vi har bevakat. Rapport kommer i morgon.

Malin och Anna lyssnade på HBT-Liberalernas seminarium "Samtal om värdmödraskap och familjebildningspolitik.Värdmödraskap är alltså ett annat ord för surrogatmödraskap, och Roks föredrar att använda det senare begreppet eftersom det tydligare beskriver vad det handlar om - att vara gravid och föda ett barn åt någon annan.

Barbro Westerholm

Det blev ett intressant seminarium där flera spännande frågor ställdes av publiken. Paneldeltagarna Sofia Metelius, politiskt sakkunnig hos integrationsminister Erik Ullenhag (med ansvar för mänskliga rättigheter) och Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Folkpartiet, hade svårt att svara på frågor som "vad händer om kvinnan ångrar sig under graviditeten?" och "om man gör ett fostervattentest och ser att barnet kommer att få en intellektuell funktionsnedsättning - vem har rätt att bestämma om kvinnan ska genomgå en abort?" eller för den delen Malins fråga: "Om det är en mänsklig rättighet att få ta del av reproduktiva tjänster, kan man inte då argumentera för sexuella tjänster som en rättighet? Är ni för också det?"

Seminariets utgångspunkter handlade mycket om barnens rättigheter och mindre om surrogatmödrars rättigheter. Både Barbro Westerholm och Sofia Metelius välkomnade den förutsättningslösa utredning som riksdagen ska göra, och hoppas få svar på både tekniska (vems genetik ärver barnet, vilken rätt har barnet att få veta sitt genetiska ursprung?) och etiska frågor (vem får fatta beslut under graviditeten, hur undvika att kvinnors kroppar köps och utnyttjas, särskilt kvinnor i fattigare länder?).

HBT-Liberalernas ordförande Christoffer Jönsson sade efteråt att han tycker att Roks ifrågasättande är intressant och viktigt. Självklart passade vi på att bjuda in till det seminarium som vi arrangerar i morgon tillsammans med Sveriges Kvinnolobby, "Livmoder till salu?".

Om positioneringstjänster på nätet.

I dag tar vi det faktiskt lite lugnt, i alla fall på förmiddagen. Men i eftermiddag har vi fått dela upp oss för att täcka alla intressanta seminarier.

Men just nu är det lugnt, och därför kommer en rapport från ett spännande seminarium i måndags. "Vem har rätt att veta var jag är?" arrangerat av Lantmäteriet.

Seminariet handlade om möjligheter och faror med de nya positioneringstjänsterna på nätet, alltså att vi kan checka in och hela tiden tala om var vi befinner oss. Det finns också flera nya företag som erbjuder möjligheten att övervaka en person eller en plats via din mobil.

Seminariet var intressant, även om det inte tog upp de farhågor som är aktuella för kvinnojoursrörelsen. Angela ställde frågan till panelen om hur vi kan skydda kvinnor från att övervakas och förföljas, men fick inget riktigt svar.

Klart är att det här är ett viktigt område för Roks att fortsätta bevaka. I höst, på Nordiska Kvinnor Mot Våld i Helsingfors kommer den nordiska jourrörelsen att diskutera detta.

onsdag 4 juli 2012

Onsdag i Almedalen

Gästföreläsarna på Roks seminarier, Helena Berggren och Wiveca Holst, berättar om sig själva - och om varför det är viktigt att Roks uppmärksammar just de här två frågorna.

Feministmingel

EU- och konsumentminister Birgitta Ohlsson (FP) talade om könsdiskriminerande och sexistisk reklam på Sveriges Kvinnolobbys feministmingel. Hon uppskattar Lobbyns upprop, men kunde inte lova några politiska åtgärder.

Vårdnadstvisten - med barnet i fokus?

Roks andra seminarium handlade om vårdnadstvister där pappan har utsatt mamman och ofta också barnen för våld. Angela inledde seminariet med att slå fast att de vårdnadstvister vi talar om är just de fall där mannen har utövat våld mot kvinnan, och där han kanske är dömd för det, han kanske har kontaktförbud - men samtidigt förutsätts föräldrarna kunna samarbeta kring vårdnaden av barnen, och pappan förutsätts vara en god pappa trots att han utsatt familjen för våld och hot.

I oktober ifjol anordnade Roks en stor konferens på det här temat. Då visade vi tre filmer med intervjuer med tre kvinnor som alla varit utsatta för grovt våld, hot och trakasserier - och tvingats igenom uppslitande vårdnadstvister när de försökt skydda sina barn från mer våld. På seminariet i Almedalen visade vi två av de filmerna. Därefter intog Helena Berggren, den tredje kvinnan, podiet och berättade sin historia.

97 procent av alla vårdnadsärenden slutar med delad vårdnad, så att få ensam vårdnad är väldigt ovanligt. Det beror på att lagen strävar efter att föräldrar i så stor utsträckning som möjligt ska dela på vårdnaden.

- Men det innebär att väldigt många kvinnor tvingas till gemensam vårdnad med en man som har hotat och trakasserat dem och barnen, sade Helena Berggren.


Hon, och de andra kvinnorna som medverkade i filmerna, är kritiska mot att barnen inte blir lyssnade på i vårdnadstvisterna. Alla tre vittnar om att besluten fattas ovanför barnens huvud, att de inte får komma till tals och när de får det så trivialiseras deras upplevelser av socialtjänsten. Eftersom ingen för barnens talan blir mamman ofta den personen, med risken att hon straffas för det i familjerätten, sade Helena Berggren:
- De får intrycket att det handlar om två trätande personer och inte om att en, pappan, begått brott mot den andra och mot barnet.

Det värsta, menar Helena Berggren, är att socialtjänst och familjerätt inte ger någon återkoppling direkt till barnet:
- I stället blir mamman den person som får kommunicera och verkställa alla beslut som rör barnet. Kvinnor tvingas mer eller mindre begå våld och brott mot sina barn när de tvingar de till umgänge med pappan mot deras vilja - eftersom det är mamman som förlorar vårdnaden om hon inte tvingar barnen att träffa pappan.

Det blir ett mycket lyckat seminarium med flera intresserade deltagare som ställde bra frågor. En jurist i publiken uttryckte sig såhär i slutet av seminariet:
- Ingen jurist borde få ta i ett vårdnadsärende innan de har varit på ett seminarium med er!

Mäns våld mot äldre kvinnor - vem bryr sig?

I dag var det då dags för Roks egna seminarier. Vi började med seminariet om Roks fokusområde, mäns våld mot äldre kvinnor, och premiärvisade vår intervjudokumentär "Vi som överlevde", där vi får höra fyra starka berättelser om äldre kvinnor som utsatts för våld under en lång, lång tid av sina män.

Filmen blev väl mottagen och flera uttryckte intresse för att se den längre filmen som vi kommer att ta fram och premiärvisa under hösten.

Wiveca Holst, medlem i en av Roks kvinnojourer och med mångårig erfarenhet av att utbilda om mäns våld mot äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning, höll en föreläsning och talade framför allt om vikten att uppmärksamma det här våldet, och se att det finns.


- Vi hör ofta om vanvård av äldre, och om överfall på öppen gata. Men sällan talar vi om att mäns våld mot kvinnor också finns bland äldre. Vi vet väldigt lite om hur äldre kvinnor har det, men vi vet hur kvinnor har det. Och om en kvinna blir slagen av sin man när hon är 64 så kommer hon också att bli det när hon är 65, sade Wiveca.

Hon berättade att sjukvården ofta är dålig på att se att äldre kvinnors skador kan vara en följd av våld, eftersom det är lätt att bortförklara skador med ålder.

- Det finns många vuxna barn som av olika skäl inte vill se vad som händer mellan mamma och pappa. Men om vuxna barn törs och orkar se kan de också bli det stöd som faktiskt får mamma att orka bryta upp, så där kan vi göra mycket, sade Wiveca.

För att bättre kunna arbeta mot mäns våld mot äldre kvinnor behövs bland annat detta:
- Bättre statistik. Åldersuppdelad kriminalstatistik, och bättre frågor om våld i SCB:s enkätundersökningar.
- Att vi börjar fokusera på kvinnors situation även i gruppen äldre. Om vi pratar om våld i nära relationer riskerar vi att tappa fokus på kön, att kvinnor utsätts för våld på grund av att de är kvinnor. Och om inte samhället talar om att våld mot kvinnor finns och är oacceptabelt, och visar på var kvinnor kan söka stöd, då kommer kvinnor inte att anmäla och söka hjälp.
-  Bättre stöd för personal på äldreboenden, kring hur de ska hantera situationer där en man utövar våld mot sin fru och de båda bor på samma boende. Brottsoffret bör alltid prioriteras i sådana situationer.

På seminariet delade vi också ut Roks broschyr om våld mot äldre kvinnor. Den kommer inom kort att finnas nedladdningsbar på Roks hemsida, så håll utkik där!

tisdag 3 juli 2012

Tisdag i Almedalen

Här sammanfattar Angela dagen.

Ställ frågan om våld!

Under tisdagen hann vi också besöka Nationellt Centrum för Kvinnofrids (NCK) seminarium om hur våld leder till ohälsa hos kvinnor.

Seminariet handlade om vikten av att vårdpersonal ställer frågan om våld när de träffar kvinnor som de misstänker utsätts för våld av sin man. Patienter svarar på frågor som ställs av vårdpersonal, är NCK:s erfarenhet.

Det är förstås också viktigt att kunna lyssna på och hantera svaret om man törs ställa frågan. NCK arbetar med att utbilda vårdpersonal, och att ta fram modeller och redskap som kommuner och landsting kan använda sig av.

Angela applåderade NCK för deras viktiga arbete, och påtalade hur viktigt det är att vi har en samsyn bland alla aktörer som möter kvinnor som utsätts för mäns våld.

Farmor på fyllan

Efter lunch deltog Angela ett seminarium arrangerat av KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor.
Seminariet "Farmor på fyllan" handlade om äldre kvinnors bruk och missbruk av alkohol.

Maj-Inger Klingvall, ordförande för KSAN berättade att den alkoholrelaterade dödligheten, och alkoholanvändningen, ökar bland äldre kvinnor. Samtidigt dricker blivande pensionärer mer än dagens pensionärer.

- Men det finns ingen samlad bild av bruk och missbruk av alkohol hos kvinnor över 55 sade hon, och bjöd in till samtal mellan Angela, Carina Ohlsson, SKR, Gudrun Schyman, Fi, och Linda Engström, UNF.



- Om du har levt med misshandel och hot i många, många år, så är det lätt att ta till ett bedövningsmedel. Jourerna har mött de kvinnorna. Och många kvinnor har blivit misshandlade av missbrukande män. De har hällt ut mycket i blomkrukorna, men till sist kanske de börjar dricka själva i stället. Det är också en form av våld, sade Angela.

Gudrun Schyman tog vid och påpekade att det finns en historia bakom ett missbruk. Väldigt många kvinnor lever under stark press idag:
- Vi ska jobba som om vi inte har barn och familj, och sköta barn och familj som om vi inte hade heltidsjobb. Behovet av snabb alkohol blir väldigt stort, och det är inget som försvinner när du går i pension, sade hon.

Det blev ett intressant samtal om alkoholen som samhällsproblem, om bristen på bra vård och stöd för kvinnor i missbruk, om hur missbrukande män gärna ursäktas medan missbrukande kvinnor skuldbeläggs och fördöms. Och om vikten av att sluta dricka för sin egen skull, inte någon annans.

- Om du frågar om hon dricker, fråga då också varför hon dricker. Ofta behandlas kvinnors symptom, inte de bakomliggande orsakerna, sade Angela.

måndag 2 juli 2012

Måndag i Almedalen



Lyssna till Angelas och Malins reflektioner inför veckan.

Fullt upp hela dagen

Efter att vi avslutat frukostseminariet var det fullt upp hela dagen!

Angela intervjuades på Sveriges Radios scen, i P4 Extra, med anledning av domen mot den man som mördade sin exsambo i Malmö i februari.
Här kan du lyssna på programmet, där intervjun med Angela kommer allra först.

Angela Beausang och Peter Strandell i TV4.


Sedan fortsatte vi till TV4:s scen där Angela och Peter Strandell från Tryggare Sverige pratade om problemen med lagen om kontaktförbud, och vad som krävs för att den ska fungera. Det inslaget sändes live i TV4 News men verkar tyvärr inte gå att länka till. Men här kan du läsa Angelas kommentarer i DN om mordet i Malmö och lagen om kontaktförbud.

Under dagen har vi lyssnat till bland andra Luis Linneo från Män för jämställdhet på Fryshusets seminarium om manlighet och våld, där många kloka ord sades.
Ett annat seminarium vi besökte var UN Women Sveriges seminarium om mäns våld mot kvinnor, där representanter på lokal, nationell och EU-nivå diskuterade våldets utbredning, och hur vi kan motverka det. Seminariet gästades också av  Eva Eriksson som redogjorde för utredningen om fruimport.

Lagen om kontaktförbud

Roks inledde Almedalsveckan med att Angela deltog i Stiftelsen Tryggare Sveriges frukostseminarium "Lagen om kontaktförbud - en uppföljande granskning". Peter Strandell, Tryggare Sveriges personsäkerhetsexpert, inledde med att berätta om den granskning de gjort efter att den nya lagen om kontaktförbud trädde i kraft. Han konstaterade bland annat att det skett en stor ökning i antalet ansökningar om kontaktförbud, men att bara var tredje ansökan beviljas. Och så bekräftade han det som konstaterats tidigare, att det är ett geografiskt lotteri i Sverige. Det är stor variation mellan olika polis- och åklagardistrikt när det gäller hur många kontaktförbud som beviljas.

- Vi är inte ute efter att fler eller färre kontaktförbud ska beviljas. Vi vill se att man jobbar strukturerat med frågan, och gör rätt bedömning i varje fall. Så länge magkänslan styr kommer vi att se de här stora geografiska skillnaderna, sade Peter Strandell.

Angela berättade sedan om kvinnojourernas erfarenhet av den tidigare och den nya lagen, och om Roks oro för att lagen blir en falsk trygghet om den inte implementeras och används som det är tänkt.
- Jag blir upprörd. Det här ska vara en förebyggande lag, och jag kan inte begripa varför den inte används så - för att förebygga brott. I stället ser vi att man tillåter den ena överträdelsen efter den andra, och skickar signalen till mannen att kontaktförbudet inte spelar någon roll, det händer inget om du bryter mot det, sade Angela.

Carina Ohlsson, (S), Andreas Norlén, (M), och Angela Beausang.


På seminariet medverkade också Andreas Norlén, riksdagsledamot för Moderaterna, och Carina Ohlsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Båda var överens om att problemen med lagen om kontaktförbud mycket är en ledningsfråga, och att det behövs en översyn av hur polis och åklagare i hela Sverige arbetar med frågan.